I bland så undrar jag faktiskt om jag inte är knäpp på riktigt. Jag menar att ingen normal människa plockar väl bort en massa pinnar från ett ställe och lägger på ett annat eller?
Här ligger dom nu i alla fall pinnarna som egentligen är granstörar. Det har varit en gärdesgård och ska bli en igen, fast på ett annat ställe, nämligen här hos oss. Det hela började med att jag skulle gå ner till svägerskan med en bukett vitsippor. Hon berättade att hon skulle ta ner sin gärdesgård på baksidan så då frågade jag om jag fick ta den om jag gjorde jobbet. Visst sa hon, så då satte jag genast igång. Hämtade maken( han var konstigt nog inte ett dugg svårövertalad) och så började vi demontera gärdesgården, bit för bit. Lastade alla störar på en kärra och så körde vi hem alltsammans. Det hör till saken att det var min bror som gjort den där gärdesgården från början, och till hans minne så återvinner vi den faktiskt, maken och jag. Det är nu tre år sedan han gick bort. Han älskade föresten vitsippor.
Barkborrarna har gjort fina gångar i granen. Vackra mönster!
Så är ser det ut nu..
Så här kommer det bli med gärdesgården, komposterna och brädhögarna ska få flytta någon annan stans.
Ja så kan det faktiskt gå när man bara ska ge bort en liten bukett med vitsippor.
Det där blir nog jättebra! Fint att ta tillvara en liten liten del av din brors "själ".
SvaraRadera(Har faktiskt också flyttat ett sådant staket när vi gjorde om på tomten, men vi fuskade lite och drog i skruvar här och var samt skruvade dit tillfälliga brädor längs med och flyttade sedan hela sektioner med en liten grävmaskin...)
Tack! Ja fast vi ska väl fuska lite vi med, använda najtråd istället för vidjor. Jag tror det kommer bli kanon.
RaderaSå fint, vilket underbart minne!
SvaraRadera/Cika