Att palla en frostnatt.

Vaknade tidigt denna morgon , inte av solen utan av att en kattuggla hoade utanför fönstret. Försökte somna om, men nej det gick inte alls. Satte på lite kaffe och funderade lite över livet. Fönterrutorna var fuktiga på insidan och det kändes märkligt. Solen gick upp och så såg jag det vita ute på gräset. Frosten på riktigt. Ja då var väl alla blommorna över nu, klara för säsongen liksom eller?  Nej Sommardahliorna ser pigga ut.

Den här självsådda lilla tagetesen hade klarat sig bra och de andra tagetesen också. Det var ganska så mycket  faktiskt som pallat för en frostnatt.

I fogen mellan plattorna prunkar en minipenseé, ha! ha! den ger inte upp den inte, ett tappert försök till innan vintern. Men jag däremot, jag känner mig uppgiven och rysligt trädgårdstrött. Rödbetorna och eternellerna i landet ska de stå där hela vintern kanske? Det finns tom.mandelpotatis kvar i jorden..Varför?? Alla pellisarna som inte får plats någonstans,  jag slänger dem på komposten eller ? Jag vet inte vad som flugit i mig. Det tar emot, känns liksom jobbigt och tråkigt att gå ut och göra något. Kan det vara solens frånvaro eller/och allt regn. Städa växthuset måsta man göra men när? Jag ska bara .... som Alfons Åberg säger. Jag som brukar älska att fixa och städa där ute, piffa till det inför höst och vinter kan inte få tummen ur liksom.

Jag blev i alla fall väldigt glad av att få 50 följare och hälsar alla nya välkomna till mig. Hoppas ni inte blir allt för avskräckta av min trötthet. Nu skulle jag ju fira detta med en liten utlottning.  Om ni vill lära er lite om hur man ser vad som trampat runt i er trädgård så missa inte min utlottning i morgon.