Ännu doftar kärlek...

I morse vaknade jag som vanligt tidigt.

När jag sedan erinrade mig om att det faktiskt var lördag så kändes det plötsligt jätte enkelt att

stiga upp och brygga kaffe.

Solen sken från en klarblå himmel och jag tassade ut och knipsade en nyutslagen rosknopp till frukostbordet.

 Jag har svårt att fatta att det faktiskt är slutet av september. Därute blommar det för fullt.

 Jag har en lång dag framför mig som kommer att bli bra.

Jag känner det i hela mitt hjärta och resten av kroppen med.

Tro det eller ej,
men det finns jordgubbar att plocka hemma hos mig.
Lite lätt jordiga och angripna av nedbrytande organismer,
 men goda.





Rubeckian blommar och är lite kaxig i sitt utseende.





Det mörka kungsljuset är i full blom.



En sent blommande höstaster i en av mina älsklingsfärger.

Vid soptunnan blommar smällglimen så
oskuldsfull vit och härlig.

En ringkrage i lådan, vilket mönster.

Det gula bollkrysset lyser som en sol bland det gröna.

Dax att svida om och ta emot gästerna.
Det blir kräftor på altanen i brasans sken.
Allt det här älskar jag.
En vanlig lördag i vårt hus.
Kram/Pia