Ni som hängt med ett tag kanske minns huset från tidigt 1900-tal. Huset som jag blev kär i och övertalade min far att köpa för att hyra ut till sitt barnbarn. Vi har lagt ner timmar och åter timmar där för att fixa till det och göra det mysigt och beboligt. Här kan ni se lite bakgrund. Erikslund i våra hjärtan kan man säga. Sonen bor själv där nu och trädgården börjar sakta men säkert att förfalla. Jag vet att man inte ska lägga sig i, men jag kan bara inte se att allt slit ska gå till spillo. Jag frågade om lov först så klart,
innan vi for dit idag mellan skurarna för att göra en insats.
De fina rosa buskrosorna och klätterrosen Flametanz höll på att kvävas av ogräs. Här är det tung lerjord så pumpen fick jobba hårt under grävningen. Maken klippte till syrenhäcken och rensade ogräs i plattgången och sen hann vi inte mycket mer.
Det regnar ju jämt!
Här är gästhuset som vi inrett, hundfritt och gulligt. Vinbärsbusken är rätt så invuxen av gräs och rabatten vid lillhuset syns inte. Ska visa lite innifrån senare på Hem ljuva hem.
I morgon ska vi fortsätta. Det blir många timmar i trädgårdsarbete om dagen kan jag lova.
Det gillar jag ju jättemycket.
Det gillar jag ju jättemycket.
Fast ryggen säger ifrån...
Det gäller att passa på mellan skurarna och ta vara på varenda regnfri minut. Vilken skillnad det blev på rabatten, fint.
SvaraRaderaVilket sött gästhus.
Kram
Det är bra att du pysslar om det, det finns mycket som vill växa i den där trädgården! Nästa år ska jag ha kolonilott!
SvaraRadera